Hårda v.s mjuka metoder är ett väldigt hett och intressant ämne. Jag har surfat runt på nätet och läst otaliga bloggar och trådar på olika diskussionsforum, där förespråkare av båda ”skolorna” har gjort sin röst hörd. Det stora problemet är att bägge ”skolor” har tagit fasta på det extrema och har väldigt förutfattade meningar om varandra, det vanligaste är att:

Mjuka metoder betyder per automatik att jag som hundägare aldrig får säga nej till min hund och att jag inte får sätta gränser.

Hårda metoder innebär att hundägaren brukar våld och inte har några problem med att utsätta sin hund för smärta och annan kränkande behandling!

Jag vet att inget utav ovanstående påstående behöver vara sant! Tyvärr finns det instruktörer i detta land där dessa påståenden faktiskt är verklighet, och jag skulle aldrig rekommendera någon av dem.

Jag har erfarenhet av bägge så kallade sidor. I ca 4 år arbetade jag i stor sett uteslutande med enbart positiv förstärkning. Med min första hund var detta tillräckligt för att få en fungerande vardag, men när jag skaffade hund nr 2 tog det tvärstopp! Eftersom att jag inte hade rätt kunskap för att hantera detta så gjorde jag som många andra, höjde rösten i ren frustration och betedde mig allmänt förvirrad och irriterat. Då uppdagades ett annat problem, hund nr 1 studsade en halvmeter och blev väldigt osäker och förvirrad varje gång jag höjde rösten åt hund nr 2. Har man lite sunt förnuft så inser man att detta var INTE bra! Inom dessa första 4 år så utbildade jag mig till valp/allmänlydnads och agility instruktör inom SBK. Medans jag höll kurser på sbk, så fick jag snabbt en känsla av att det var någonting som fattades, jag kan inte förklara vad, men känslan var att jag inte hade fått helheten, det måste saknas en bit!? När jag hade haft ett antal ekipage på kurserna som jag kände att jag inte kunde reda ut trotts att jag använde allting jag hade fått lära mig, så började jag fundera, kan det verkligen vara så att det är så vanligt med hundar som inte platsar på en vanlig vardagslydnadskurs och som kräver ”drastiska åtgärder” och experthjälp?

Jag började söka utbildningar utanför Sbk och hittade Hundstyrkan. Jag anmälde mig och genomförde där en utbildning till instruktör med inriktning på s.k ”problemhund”. När jag började utbildningen var jag väldigt skeptisk då jag uppfattade vissa bitar som lite väl ”hårda”(jag var en inbiten ”mjukis”   ), jag har i efterhand fått höra av instruktörerna att jag ofta satt tillbakalutat i stolen med korslagda armar med skepsis strålande ur ögonen. *s* ha ha. Men jag fick ganska snart efter att ha sett resultatet gång på gång på gång krypa till korset och inse att metoderna kanske inte var så våldsamma som jag först trodde, och att min tidigare inställning enbart handlade om bristande kunskap!  Vi fick aldrig lära oss att man bör/ska/borde bruka våld mot en hund vilket många verkar tro, däremot fick jag lära mig hur jag ska bete mig för att vara så tydlig som möjligt mot hunden, ju tydligare jag är, ju bättre självförtroende får hunden!  Jag fick även lära mig hur otroligt viktiga mina känslor och mitt kroppsspråk är i kommunikationen med hunden. Jag fick även lära mig vikten av att läsa hundens kroppsspråk och anpassa kommunikationen där efter. Jag började praktisera detta på bägge mina hundar och hör och häpna, självförtroendet på hund nr 1 sköt i höjden inom loppet av 4 v, hon blev mindre stressad, mycket stabilare i störande miljöer och i stället för att studsa en halvmeter vid verbal korrigering, så vänder hon bara blicken mot mig med viftande svans och frågar: gäller det mig?    Hund nr 2 började inom samma period äntligen förstå att matte var nog inte så dum att ha ändå, och han började arbeta tillsammans med mig istället för på egen hand.

Ändringen i mitt sätt att arbeta med hund innebär inte att jag slutade med positiv förstärkning, men jag kompletterar det med korrigeringar (vilket ordagrant betyder tillrättavisningar INTE våld) och gränssättning.

Sen ska det väl även förtydligas att när man skall lära hunden någonting nytt, t ex sitt, ligg, lydnad, agility m.m så använder man sig självklart av uteslutande positiv förstärkning, sen är det väl kanske inte så konstigt om svensson-hundägaren inte vill träna ett halvår för att hunden ska förstå att söndagssteken på köksbordet eller grannens katt är tabu!?

Det finns INGEN som i dagsläget kan få mig att tro att detta är fel! Ändringen i mina egna hundars och mina kursares hundars beteende talar sitt tydliga språk!

Jag är övertygad om att de extrema  ”mjukisarna” utan att tveka skulle sätta mig i facket ”hårda metoder” och alla som arbetar med hårda metoder slår och misshandlar sina hundar!? Inget kunde bli mer fel. Jag är övertygad om att dessa människor enbart går på hörsägen ang. ”gamla skolan”, och att om dom precis som jag verkligen skulle sätta sig in i hur instruktörer som jag arbetar, så skulle dom se att hundarna varken blir kuvade, rädda, misshandlade, slagna till underkastelse eller liknande. Det finns säkerligen instruktörer som gör sådant också, men jag skulle inte kalla det för någon metod, jag kallar det för misshandel!

En annan sak som jag reagerat på när jag surfat runt på olika diskussionsforum är att det sitter ett gäng hundexperter/tränare och skriker över hur okunniga och outbildade instruktörerna inom den ”hårda skolan” är och att det behövs minsann inte användas några korrigeringar för att i nästa mening glatt påpeka att jag behöver då aldrig göra mer än att säga ”hupp, hupp” eller ”ajabaja, den är mammas” m.m., och vad är det då om inte verbala korrigeringar = verbala tillrättavisningar!? Hmm?? Hunden bryr sig inte om i fall du blänger på den, säger ajabaja eller nej, det är att den förstår vad du vill och innebörden av det som man vill förmedla som är det viktiga.

Vi måste sluta dra varandra över en kam och smutskasta varandra, i grund och botten vill vi alla hunden väl. Jag har ingenting emot ”mjuka metoder” så länge det ger resultat! Men jag har dock något emot de extrema i båda skolor, ingen hund mår bra av att leva helt utan gränser och regler lika lite som den mår bra av att bli utsatt för våld och smärta. Vilken metod man bör använda har inte heller någonting med rastillhörighet att göra, det har med individ och ägare att göra, det viktiga är att ägaren känner sig bekväm i sättet att arbeta annars blir det aldrig några bra resultat.

Dessutom vill jag ta tillfället i akt att kommentera några väldigt vanliga påståenden ang. den ”hårda metoden” och nu utgår jag ifrån mitt eget hundtänk!

”Förenklat kan man säga att det finns två ”skolor” eller läror. Den ena skolan är den nyare och mjukare, om man så vill, där träningen utgår från hunden och framstegen belönas, straff och korrigeringar förkommer inte. I den skolan lär man sig förstå hunden som art, vad den behöver för att må bra och tränar hunden utifrån det. Den andra skolan är den äldre auktoritära hårda skolan, där förekommer ingen förståelse för hunden som art, så gott som alla problem sägs bero på dåligt ledarskap och dominans. Hunden tränas utifrån det tänket och det finns ingen förståelse om hunden inte lyder, då straffas den till att lyda. ” – ”Den andra skolan” vilket innebär att om man inte arbetar med ”den nyare och mjukare skolan helt utan tillrättavisningar så är det den andra kategorin man hamnar i per automatik med allt vad det innebär!? Med detta i åtanke så tillhör jag då alltså den ”hårda skolan”!?

Eftersom att vi nu har konstaterat att jag troligtvis? tillhör ”hårda skolan” så kommer jag att kommentera resterande kommentarer utifrån det, jag vill även passa på att tillägga att jag aldrig har arbetat tillsammans med någon instruktör som arbetar med gränssättning och korrigering av felbeteende som förespråkar våld!

”Quickfix.” Med dessa quickfix mår hunden sällan bra. Den tvingas att bete sig på ett sätt för att slippa smärta eller obehag och den lyder för att den blir skrämd till det.” – Hmm, det är ganska vanligt att när du börjar kommunicera med din hund på ett så pass tydligt sätt så att hunden inte kan missförstå, tillrättavisar fel beteende OCH belönar rätt beteende så går det VÄLDIGT fort, för att det blir så mycket enklare för hunden att förstå vad det är du vill, ofta med tindrande, fokuserande ögon och viftande svans som resultat. Är det inte bara positivt om resultaten kommer snabbt?

”Arbetar du med hårda metoder på en aggressiv eller rädd hund så kommer den bara att bli värre.” – Nej då, hunden blir inte värre av att du talar om för den att aggressivt beteende och försvar inte är rätt känsla vid t ex hundmöten, men däremot om du är våldsam och aggressiv/frustrerad själv vid träningen så kommer det att bli värre! Förvirrad?   

”Arbetar man med hårda metoder så får man inte använda godis.” – Stämmer inte heller, jag använder själv ofta godis som förstärkning vid inlärning, men däremot aldrig som muta. Vad är då skillnaden? Hunden får en godis för att den utfört rätt beteende inte för att den ska utföra önskvärt beteende.

Kan vi inte enas om att de flesta av oss hamnar i ett mellanläger där inlärning skall ske med positiv förstärkning men att när en situation går över styr så behöver man ta tag i situationen och använda sig av korrigeringar/brandsläckning eller vad man nu väljer att kalla det. Vi kan väl även enas om att hundar och ägare är olika individer och att man som instruktör ska ta hänsyn till detta och att alla sätt är bra så länge träningen ger lyckat resultat med ett glatt och välmående ekipage som fungerar i vardagen och samhället? Jag vet inte hur det är med er övriga, men känslan jag får är att vi även verkar vara ganska överens om att det som är extremt åt båda håll inte är speciellt lyckat!?

Så vad säger ni? Vad innebär igentligen ”hårda metoder”? Kan vi inte skrota dessa uttryck?

Ett helt gäng av "kuvade robotar" som alla utom 1 är fostrade med "hårda metoder"! Kan du urskilja den som sticker ut??   

 

Jenny med Maddis

17 december 2011 17:23

Intressant att läsa ditt inlägg! Det är SÅ trist med människor som ser allt i antingen svart eller vitt, det finns väl ändå en gråskala där emellan? Och allt handlar ju om individen, i det här fallet hunden.

Från att ha gått från en ganska "hård" hund till en hund som istället är väldigt signalkänslig - så har jag verkligen sett skillnaderna och insett att man inte kan träna alla hundar exakt likadant. Man måste se till hur just den hunden fungerar.

Jag har nu tränat ihop med dig ett tag och även sett dig med dina egna hundar. Bara tanken på att sätta dig i facket för "hårda metoder" får mig att skratta. Min Flat är visserligen envis, men annars en mjukis och det gäller att hitta rätt balans i hennes träning. Men med tanke på att hon ÄLSKAR dig så är du def. inte hård, tvärtom verkar hon förknippa dig med något kul eftersom hon blir precis tokig bara hon ser dig *skratt*.

Det kommer alltid att finnas olika åsikter om allt - även hundträning. Var och en får givetvis träna på det sättet de själva vill - och fungerar det är det ju jättebra. Men allt för ofta ser jag hundägare som faktiskt belönar fel beteende, kanske för att de inte fått lära sig nåt annat. Ibland måste man ju få sätta gränser och tala om för hunden vad den faktiskt inte får göra.

Fortsätt med det du gör Sabina, du är bäst!!

Kram från osa

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jaha, så var det dags då, i dag är sista dagen för mitt hunddagis! Det är blandade känslor, ska bli väldigt spännande att flytta till en ny stad och börja ett nytt kapitel i mitt liv, men jag kommer att sakna mina eskilstuna kunder, det är tur att ja...

Är rasförbud ett bra alternativ? Enligt mig och övriga kunniga hundmänniskor så NEJ! Jag kan sätta mitt liv på och garantera att det kommer inte att lösa problemet, för problemet ligger inte i rasen. Jag tänker inte säga så mycket mer om saken, därem...

Någonting som jag tycker är väldigt viktigt är att man är öppen och inte dömmer andra utan att ta reda på fakta, att ifrågasätta och diskutera öppet däremot tycker jag är viktigt för att man ska utvecklas! Även om jag t ex inte håller med en annan in...

Nu har jag flyttat bloggen, så från och med nu kan ni kommentera och gilla..    OBS: anonyma kommentarer kommer inte att publiceras, vill man säga något så blir man tyvärr så illa tvungen att stå för det!!    I dag är det packa, packa, packa som st...

Oj, oj, nu händer det mycket saker på en gång, planerar inför flytten både privat och med företaget. Ser fram emot samarbetet med Jannica på Fröstorp Hundcenter nere i Kalmar. Planering av både kurser och marknadsföring på hög nivå. :) Det händer äve...